Harpalten blev hackad på – Christoffer ryckte in

Vad gör man med en skadad harpalt? Det frågade sig Christoffer Andell, 38, från Täby när han en dag i april räddade den lilla harungen från en hungrig skata. – Då tänkte jag “den kan jag ju inte lämna där, så hur löser jag det här nu då?”, berättar Christoffer.

Vill du hjälpa oss att hjälpa fler?

Han hade precis kommit hem när han såg skatan som pickade på något på marken.

– Då hörde jag att det var någonting som låg och gnydde där borta.

Till en början tänkte han inte nämnvärt på saken, men den ivriga skatan och gnyendet fångade hans nyfikenhet, och han bestämde sig för att gå närmre.

– Jag tittade ner och insåg att där var en liten harpalt som skatan har suttit och hackat på.

Vägen till hjälpen

Men vad gör man när man hittar en skadad harunge? Christoffer hade inte varit med om något liknande förut, och tänkte att mamman säkert kommer och hämtar sin unge snart.

Han var precis på väg att flytta harpalten till en lugnare del av trädgården, när en granne påpekade att den sannolikt inte skulle överleva där. I stället fick han rådet att ringa efter hjälp. Christoffer hämtade en kartong i bilen som han flyttade över det lilla djuret till.

– Jag såg att den blödde lite från näsan och att den var skadad i ena baktassen, så den sköt inte ifrån riktigt.

Han började ringa runt, men det visade sig vara svårare än han trott att hitta någon som kunde ta emot harpalten. Efter flera samtal fick Christoffer till slut kontakt med Lilla Vilthuset Viltrehabilitering i Norrtälje, och med Svenska Djurambulansens hjälp fick harpalten transport dit.

Harpalten fick en andra chans

På Lilla Vilthuset Viltrehabilitering i Norrtälje tar Suzzie Engström, licensierad viltrehabiliterare, emot skadade och föräldralösa djur och fåglar, som efter rehab släpps tillbaka ut i naturen igen.

Hon har full koll på harpalten som Christoffer hittade i trädgården. Hon berättar att prognosen ser bra ut för det lilla djuret.

– Harpalten har växt på sig lite, och svullnaden på bakfoten har lagt sig, berättar hon.

Svenska Djurambulansen gör ofta körningar till Suzzie på Lilla Vilthuset Vilrehabilitering, som tar emot drygt 50 larm per dygn, och mellan 400-500 djur om året.

– Jag fick veta att den dagen så hade hon redan tagit emot tre ekorrar, och Svenska Djurambulansen varit där en vända innan, berättar Christoffer.

Nu hoppas han på en nystart för den lilla harpalten, efter rehabilitering hos Suzzie i Norrtälje.

Text: Emma Jeppsson
Foto: Suzzie Engström / Privat